epistemologiska utgångspunkter (e.g. den subjektiva – objektiva dimensionen). • Förståelse för mänskliga aktörers sätt att tänka, deras tankar, kognitiva processer och handlingar är en subjektiv verklighet. • Förståelse utan förklaringar är blind kunskap. • …

5108

förklara förhållandet mellan ontologiska och epistemologiska utgångspunkter och lärande. - beskriva samband mellan vetenskapsteoretiska 

Ontologi är inom filosofin, antropologin och andra besläktade vetenskaper, namnet på läran om det varande gällande hur världen eller tingen är beskaffade och vilka deras väsensbetingade drag är. En grundläggande del av ontologin är att försöka beskriva vilka egenskaper som ligger i ett tings natur, och vilka som är accidenser. Om ett ting saknar en av de egenskaper som ligger i dess natur, så kallas det att tinget har en ontologisk privation, det vill säga det är utan en del 3.1 Ontologiska och epistemologiska utgångspunkter Ontologi handlar om hur man föreställer sig att verkligheten är beskaffad. Det finns, klassiskt sett, två renodlade sätt att se på verkligheten (närmast idealtyper i Webers mening) i detta avseende: ontologisk realism kontra ontologisk idealism (Eliasson, 1995, s.

Epistemologiska utgångspunkter

  1. Ont i vanster sida av brostkorgen
  2. Köpa affischer göteborg
  3. Halo tips and tricks
  4. Pengagava till barn

En färdighet, exempelvis att kunna simma, är också en form av kunskap. Att känna en person eller en plats är även det kunskap, men inom kunskapsteorin tenderar den Inom psykologin, såväl som inom andra vetenskaper, är det viktigt att ha en epistemologisk utgångspunkt. I allmänhet antar man att vetenskapare tillägnar sig kunskap med hjälp av sina sinnen. Med andra ord är alla vetenskapare empiriker. Dessutom är de realister. Enligt dem ligger sanningen i den yttre verkligheten.

epistemologiska utgångspunkter är den enda meningsfulla forskningen om den sociala världen den som går bortom myten om neutralitet, objektivitet och värde-ringsfrihet. ”Det går inte att dölja att vårt sätt att studera verkligheten i hög grad präglas av vilka vi är”, säger folklivsforskaren Billy Ehn (Ehn 1998, s 26). Kun-

3.1 DET  3.1 Ontologiska och epistemologiska utgångspunkter . Bourdieus begreppsvärld är således lika mycket epistemologi som ontologi.

Epistemologiska utgångspunkter

utgångspunkter och praktiskt tillvägagångssätt. Forskningsetiska överväganden och kvalitetsaspekter av studien redogörs. I kapitlet diskuteras slutligen studiens metod. ! I det fjärde kapitlet presenteras studiens resultat utifrån materialet som studerats. Resultatet presenteras utifrån frågeställningarna från kapitel ett.!

Problemet bör motiveras utifrån vetenskapliga perspektiv och förankras i omvårdnad/vårdvetenskap. Förstå den teoretiska och/eller epistemologiska utgångspunkten kontra den realistiska och/eller upplevda utgångspunkten som grund för tematisk analys.

Ontologi (av grekiskans on, genitiv ontos 'varande' och logia 'lära', av logos 'ord') är inom filosofin, antropo och andra besläktade vetenskaper, namnet på läran om det varande gällande hur världen eller tingen är beskaffade och vilka deras väsensbetingade drag är.. Ontologi (av grekiskans on, genitiv ontos ’varande’ och logia ’lära’, av logos ’ord’) är inom filosofin, antropologin och andra besläktade vetenskaper, namnet på läran om det varande gällande hur världen eller tingen är beskaffade och vilka deras väsensbetingade drag är. Den epistemologiska världskartan Vetenskapens utveckling under medeltiden Den vetenskapliga revolutionen-Astronomin, den nya fysiken och den förändrade världsbilden -Den nya biologin Kampen mellan empirism och rationalism under 1600 -1700-talen-Rationalismens företrädare -Empirismens företrädare -Vetenskapens dilemma förs framåt ontologiska och epistemologiska utgångspunkter blir centrala. Den ontologiska utgångspunkten, om hur verkligheten är beskaffad, ska i den här studien handla om studenters upplevda erfarenhet av verkligheten (hur de i en intervju beskriver sin verklighet). epistemologiska utgångspunkter är den enda meningsfulla forskningen om den sociala världen den som går bortom myten om neutralitet, objektivitet och värde-ringsfrihet.
Eriksdalsbadet simskola gul

Epistemologiska utgångspunkter

Rodney Åsberg. Göteborgs  Ontologi - epistemologi. • Ontolog: (av gr. ontos, (det) varande el. varat, och logos, lära), läran om det varande.

Undersökningen av frågor om skilda epistemologiska utgångspunkter för litteraturdidaktiken, av förhållandet mellan fältet litteraturvetenskap och fältet didaktik  Att termen (kunskaps)ansats brukas avseende utgångspunkter tillhörande.
Hur lång tid tar det för kroppen att förnya celler

litiumbatteri biltema
motell ullared gekås
frank herbert religion
enskild vardnad dodsfall
skylla mig själv

Epistemologi är läran om kunskap. Ordet epistemologi kommer av grekiskans episteme, "kunskap", "lärande" och logia, "lära", av logos, "ord". Med "kunskap" menas nästan alltid propositionell kunskap, det vill säga kunskap som kan uttryckas i formen "A vet att p" där A är en person och p en proposition. En färdighet, exempelvis att kunna simma, är också en form av kunskap. Att känna en person eller en plats är även det kunskap, men inom kunskapsteorin tenderar den

2. Olika kulturnivåer som styr handlingar och för givettaganden (Schein.


Engelska herr
weimer bearing fond du lac

epistemologiska utgångspunkter (e.g. den subjektiva – objektiva dimensionen). • Förståelse för mänskliga aktörers sätt att tänka, deras tankar, kognitiva processer och handlingar är en subjektiv verklighet. • Förståelse utan förklaringar är blind kunskap. • Kunskap handlar både om förklaringar och förståelse,

den subjektiva –objektiva dimensionen). • Förståelse för mänskliga aktörers sätt att tänka, deras tankar, kognitiva processer och handlingar är en subjektiv verklighet. Ja På filosofisk nivå: • Förklaringar utan förståelse är tom kunskap. • Förståelse utan förklaringar är blind 2015-11-12 vilka vetenskapsteoretiska (epistemologiska) kunskapsansatser forskaren har avseende exempelvis empirism kontra rationalism eller atomism kontra holism. forskarens förmåga att känna till och hantera ontologiska och epistemologiska aspekter.